Det talas om postmodernismens fria vyer och att konstens innebörd är att ifrågasätta allt och alla. Det utförs performance som i första hand är till för att provocera människor i samhället. Men för vem provocerar man? Det känns som att all konst (som anses konstnärlig över huvud taget) bara ska provocera bara för sakens skull. Inte för att det har någon djupare mening. Det ska väcka så mycket uppmärksamhet att man kan gå igenom vad som helst för att nå dit.

Allt handlar om att testa gränserna. I många fall går konstnärerna för långt. För att nämna ett exempel kan jag ta upp eleven från konstfack som många säkert hört talas om. Hon simulerade att vara psykiskt sjuk, hotade med att hoppa från en bro, skrämde människor. När polisen kom och skulle hämta henne använde hon sig av våld och när hon slutligen skrevs in på ett psykhem där hon bet och spottade på personalen och skrämde patienter. Dagen efter visade det sig att hon var en konstnär som utfört en del utan sitt pretentiösa konstprojekt. Detta skapade givetvis rabalder som säkert var meningen och skolan står helt bakom henne.

Enligt mig är det här långt ifrån estetik! Det är bara elakt och själviskt, vilket i slutändan bara drabbar henne själv. Vill man provocera, förändra samhället rekommenderar jag att man blir medlem i en politisk organisation där man gör nytta på riktigt istället själviska ”konstprojekt”. Gör något som alla kan ta del av istället för att skapa fördomar om konstnärer. Eftersom att det faktiskt finns de som gör någonting som alla kan förstå sig på, och som har minst lika viktiga saker att säga utan att överdriva till 246 procent. Dessa personer förtjänar mer uppmärksamhet. Hade de fått det kanske konsten hade blivit lite mer demokratisk och lite mer tillgänglig för alla och inte bara en kulturelit på ett fåtal människor.

Konst har alltid varit en hyllning för sinnena och inte en sinnesjuk idé om provokation, det ska tala klarspråk till alla så att det kan uppskattas av fler människor. Eftersom att Postmodernismen fördärvat begreppet om konst, så att människor inte tar den på alvar längre. Den är skrattretande och det är komiskt hur en smal elit använder detta som ett begrepp för konst när de i själva verket kastar bajs på deras eget rykte, och alla andras för den delen. Som sagt, det är odemokratiskt.